Kinesiskt porslin
Kinesiska antikviteter är ett spännande och intressant område och fascinerar människor världen över. AntikWest är specialiserade på kinesiskt porslin. Vi har en antikaffär i Göteborg och erbjuder där samt på vår hemsida keramik från Han- & Tangdynastin, porslin från Mingdynastin och Qingdynastin, som exempelvis Ostindiskt exportporslin som kom från Kina till Europa med Ostindiska Kompanierna under 1700-talet.
Vackert, klingande, sprött, funktionellt, starkt och mytomspunnet. Kinesiskt porslin kan beskrivas på många olika sätt. Det uppskattas och har genom århundranden beundrats mycket och fått smeknamnet - Det vita guldet.
Det finns ett stort samlarintresse av kinesiskt porslin världen över, inte minst i Kina.
I Sverige finns det en lång tradition och intresse för kinesiskt porslin sedan Ostindiska Kompaniets storhetstid under 1700-talet. I många hem finner man kinesiskt porslin som samlarobjekt, dekoration, investeringsföremål eller som en vacker bruksvara.
Porslin består huvudsakligen av den vita leran kaolin, fältspat och kvarts. Kinesiskt porslin, sten- och lergods har många olika dekorer och glasyrer. Blått är kanske den färg många främst förknippar med kinesiskt porslin och den blå dekoren består av kobolt som dekorerats på porslinsmassan och sedan glaseras och bränns.
Man talar ofta om överglasyr och underglasyr när det kommer till kinesiskt porslin. Vid underglasyr eller underglasyrmålning målas dekoren direkt på porslinsmassan varpå föremålet bränns i hög temperatur. Blå (kobolt), röd (koppar) och grön ( järn) är exempel på underglasyrmålning.
Vid överglasering eller överglasyrmålning bränns porslinet först i hög temperatur och målas efter bränning med emaljfärg. Det dekorerade porslinet bränns därefter en andra gång, denna gång i lägre temperatur. Överglasyr är mer ömtåligt för slitage. Famille rose, famille verte och famille noir är exempel på överglasyr.
Kinas historia
Qindynastin (221 f.Kr. – 206 f.Kr.)
Den första kejserliga kinesiska dynastin var Qindynastin (221 f.Kr. – 206 f.Kr.). Under denna dynastin byggdes den kinesiska muren och kejsaren Qin Shi Huang lät skapa en armé av terrakottafigurer att vakta sin grav, idag känd som terrakottarmén utanför staden Xian.
Handynastin (202 f.Kr. – 220 e.Kr)
Under Handynastin öppnades den berömda Sidenvägen upp och Kina bedrev handel med Asien samt länder vid Medelhavet. Det var främst siden som exporterades och i utbyte fick kineserna ädla metaller och väldoftande kryddor.
Lergods tillverkades under dynastin för vardagsbruk och för det så kallade "efterlivet". Gravgåvorna betod av hästar, figurer och modeller av byggnader. Handynastins lergods var mörkgrått eller rödaktigt och formerna var ofta inspirerade av bronsföremål.
Tangdynastin (618 – 907)
Tangdynastin var en guldålder inom kinesisk konsthantverk. Man influerades av kontakt med främmande länder och längs sidenvägen strömmade varor. I Kina fortsatte tillverkningen av skulpturer i lergods att pryda sina påkostade gravar med till efterlivet. Under denna tid tillverkades bland annat fantastiska hästar i lergods, både oglaserade och med trefärgsglasyren Sancai.
Songdynastin (960 – 1279)
Songdynastin var keramikens guldålder. Det tillverkades bland annat ett tjockglaserat stengods kallat Junyao. Glasyren går från lavendelblå till grå och grönaktig. Genom att applicera pigment med koppar skapades konstnärliga och oregelbundna fläckar i lila och rött. Det tillverkades även Celadon med vackert grön glasyr, Temmuko med brunsvart mörk glasyr och Dingyao med vit gräddfärgad glasyr.
Yuan (1271–1368)
Mingdynastin (1368–1644)
Qingdynastin ( 1644-1912)
Republik (1912-1949)
Folkrepublik (1949 - )
Fat, dekorerat med blå underglasyr, kobolt. Kina Qianlong 1736-95)
Urna dekorerad med blå underglasyr. Mingdynastin. Oxe med vagn, oglaserat lergods. Handynastin.
Hästar med ryttare. Lergods med Sancai-glasyr. Tangdynastin 618-907